Där allting en gång startade

Nu börjar ni känna igen er va? Det är samma gamla vana hela tiden. Samma visa, samma strul. Men nu är jag tillbaka där jag en gång började. Om inte detta får min blogglust att komma tillbaka och vara på topp så kommer jag sluta att blogga helt och hållet.

Det är inte det att det inte händer något i mitt liv för tillfället, det händer jätte mycket. Men inget utav det som händer är något som jag vill ta upp här, det är alldeles för personligt, känslomässigt och jobbigt. Alla stöter vi på motgångar här i livet och nu har jag kommit att möta en av dom. Men fär varje dag som går känner jag att jag bara blir starkare och starkare, får mer energi och skrattar igen. Jag börjar känna mig som mig själv helt enkelt! Tack Gud.