Regnet det bara öser ner och nya släktingar

Visst är det trevligt, det har regnat nästan hela dagen. Då blir man bara så där glad. Not. Hade det varit så att jag spenderat dagen inomhus hade det varit trevligt och mysigt med regn.
Det finns sånna dagar där regnet står som spön i backen ena stunden och nästa är det uppehåll. Just en sån dag är det idag, och självklart har man alltid samma tur att det regnar när man ska gå genom halva stan. Då är man mysigt blöt när man kommer fram. Väl framme i ett hus på andra sidan stan var det dags att plocka fram mitt hjälpsamma sinne och den delen av hjärnan som varit avstängd i mer än ett år - min matte hjärna. Visst gick jag natur på gymnasiet men det betyder inte att jag läste matte under mitt sista år på Karlberg. Åt Matte E sa Rebecca 'Nej tack'. Men ändå, att hjälpa en bekant med Matte B var inga problem trots att det snart är tre år sedan jag själv läste kursen. Arbetslös som jag är måste ju har något att göra.
På tal om arbetslös, igår sprang jag på Veronika i församlingshemmet och hon undrade snällt om jag kan ta hand om barnen i barnkören en halvtimma innan deras övningar, fika med dom och sedan vara med på övningarna på onsdagar. Hon gav mig tid att tänka på det, men jag är nästan säker på att jag ska tacka ja. Jag tycker det verkar trevligt.
En annan sak som också är trevligt är när man ramlar över nya släktingar. Det händer dock inte mig särskilt ofta och min släkt är inte den största direkt. Men igår hände det. Jag och Anna satt fastklistrade vid datorn och kollade olika folk på birthday.se. Ja ni som känner oss vet redan nu vilka vi kollade upp. Sen kom vi in på folk som jobbar i församlingshemmet, bland annat Gunnel. Jag sa att mamma är släkt med hennes man, vilket det visade sig att Annas mamma också är. Så där brevid varandra satt vi, de nya släktingarna. Vi är nog mer släkt i släkten är släkt, men skit samma. Nya släktingar är alltid nya släktingar. Välkommen till släkten Anna!